På planen värmer ett tjugotal spelare upp inför det tvådagarsläger som precis har börjat. Två av tränarna står på sidan av planen och diskuterar upplägget för den första träning, en tredje konar upp en övning, och längre ned ställs kameran i ordning för att spela in de kommande matchsituationerna. I stort sett skulle detta kunna beskriva vilket landslag som helst, herr som dam, i flertalet sporter, stora som små. Men vrider man på huvudet lite till höger, en bit från de diskuterande tränarna, ser man det som så väl skildrar Sveriges fantastiska flaggfotbollsfamilj.
Flaggfotbollen i Sverige beskrivs oftast som ”en enda stor familj”. Ett talande exempel är från herrarnas SM-final som spelades i Göteborg för två år sedan. Spelarna som på planen kämpade mot varandra för att vinna guldet, satt en halvtimme senare uppe på läktaren och delade med sig mellan lagen av hamburgarna som ett av Göteborgslagen hade tagit med sig och grillat. Självklart tillsammans med familjerna som följt med för att titta på matcherna.
Ett annat sådant exempel möts man av om man besöker ett av damlandslagets träningsläger. Där står just detta läger tre barnvagnar och ett UV-tält förberett för den soliga helg som väntar. Två pappor med varsin bebis i armarna står bredvid, och två yngre tjejer kikar nyfiket ner i en av vagnarna där en tremånaders bebis sover. Tjejernas pappa är för tillfället i Tyskland för att spela en amerikansk fotbollsmatch i Europaligan. Mammorna, ja de är självklart ute på flaggfotbollsplanen.
Det må inte vara den vanligaste synen du möts av på ett landslagsläger i de flesta sporter. Men för en så pass liten sport som flaggfotbollen – där spelarna lägger otroligt massa tid och pengar för att få utöva sporten de älskar, ja då är denna vy ganska vanlig. Tillsammans med sina respektive får spelarna det att gå ihop, även om det krävs att några familjemedlemmar står med vid sidan av planen för att livspussel ska gå ihop.
– Jag är helt och hållet för att man ska kunna ta med sig barn och respektive. I en liten sport med begränsade resurser blir prioriteringar en nyckelfråga. Ju mindre spelarna och staben behöver offra privat desto bättre. Särskilt som vi har ett antal nyblivna föräldrar där möjlighet att lämna över det ansvaret kanske inte finns vid varje tillfälle, säger Stefan ”Dansk” Nilsson, förbundskapten i damlandslaget, och fortsätter sedan: Clara, vår hjälte utan mantel, var först med att stå inför dilemmat att inte kunna ansluta till ett läger, varpå vi helt sonika bestämde oss för att testa och utvärdera om det fungerar. Vilket det definitivt gör, åtminstone med de barn och respektive som varit med.
Förståelse att träning är viktigt för båda två
Erica Mörk, QB i landslaget, spelade förra årets säsong gravid. Efter att dottern Lexie föddes var det en självklarhet att komma tillbaka så snart hon kunde, och sambon Mattias Grip har följt med på landslagslägren för att ta hand om dottern medan Erica har tränat.
– Det är ett vardagspussel att få ihop träning med en bebis, men då både jag och sambon brinner för träning och utövar sport så som flagg och amerikansk fotboll så har vi förståelse att träning är viktigt för oss båda. Därför tar vi oss tiden till träning och hjälps åt med att pussla ihop vardagen så att båda får träna på den nivå man vill.
Hur kändes det att komma tillbaka efter att du fött Lexie?
– Det kändes väldigt bra att komma tillbaka till flaggen, och jag är tacksam för förståelsen om att komma tillbaka i min takt från både laget och staben. För mig var det självklart att komma tillbaka till sporten jag brinner för.
Hur var det att spela flaggfotboll gravid?
– Att spela flagg som gravid gick superbra, jag mådde bra och kunde köra hela säsongen utan problem.
” Förstår vad som gäller när mamma är på planen”
Landslagsruschern My Längeby bekräftar att livspusslet kan vara klurigt, men det går att få ihop med god planering. Döttrarna Alma (9 år) och Maja (7 år) får ibland följa med på träning och läger, exempelvis när mannen Anton som spelar amerikansk fotboll i Stockholm Mean Machines, är i Tyskland och spelar match samma helg som ett läger går av stapeln.
Är det svårt att få ihop livspusslet med träningar och landslagsläger?
– Jag tycker att livspusslet går att få ihop trots träningar och läger. Min fysträning löser jag tillexempel hemma i vårt förråd där vi har träningsutrustning. En god planering behövs också för de gångerna både jag och min man har matcher/läger samtidigt. Min man spelar i SMM och det kan underlätta då vi har stor respekt för den tidsåtgång våra idrotter tar, särskilt under säsong. Det kan behövas barnvakt ibland. Oftast är det min mamma som ställer upp och tar hand om barnen vid behov. Barnen har ju också sina aktiviteter, så även det ska hinnas med under vardagarna. Alma spelar bl.a amerikansk fotboll i Upplands-Bro Broncos och där är jag även med och coachar, berättar My.
Hur är det att fokusera på träningslägret när man har med sig sina barn, går det bra?
– Nu när barnen börjar bli lite äldre har jag tagit med barnen till läger/sammandrag när vi har varit i Stockholm. Jag tycker att det går otroligt bra att ha med barnen då de känner de flesta spelare och coacher. De förstår också vad som gäller när mamma är på planen och vet att man t.ex inte får gå på planen när vi spelar. Jag är också otroligt tacksam över att vi är som en enda stor flaggfamilj vid sammankomster. Jag tycker att flagglandslaget i Sverige är ett stort föredöme för idrottskvinnor i landet. Fler sporter borde ta efter det.
Med lite tur, hjälp och delat ansvar går det ihop
Sambos Nina Lindholm och Josefina Kydönholma spelar båda i landslaget. De fick i januari en son som efter det följt med på landslagslägren tillsammans med Josefina, som fått ta en paus i landslagsspelandet för tillfället.
Hur känns det att behöva avstå från spel på grund av graviditet och födsel?
– Kluvet. Man avstår ju på grund av något man ser fram mot, men det är såklart väldigt tråkigt när kroppen inte klarar av vad den brukar. Men med tanke på att jag oftast spelar rätt så aggressivt och lyckas slänga mig på mage var och vartannat spel var det ganska självklart för mig att inte spela efter ett visst antal månader av graviditeten för att inte riskera något, svarar Josefina. Efter födseln var det tyvärr för få läger kvar innan uttagningen för mig att hinna komma tillbaka i min ”flagg-form”. Det är riktigt segt att missa ett EM, men jag har i alla fall turen att redan vara tillbaka på flaggfotbollsplanen och har spelat både Sportmonda och Big Bowl i år!
Hur går det att få ihop träningar och landslagsläger när ni båda spelar i samma lag?
– Det är svårt när vi spelar samma sporter och i samma lag måste man ju erkänna. Vi har ju exakt samma träningstider och -dagar, vilket andra par inte alltid kanske har, säger Josefina.
– Men vi hade pratat om det redan innan, och var överens om hur vi skulle göra nu med EM-satsningen till exempel, fyller Nina i. På klubbträningarna försöker vi tajma så att han sover, annars har vi ibland tur att någon är med på sidan och kan hålla honom, och annars får vi dela lite på ansvaret så att båda får träna. Under Sportmonda kunde han turligt nog hänga med Maria, vår QB Tores sambo, i stort sett hela helgen, så vi kunde fokusera på att spela, vilket vi var otroligt tacksamma över!
Krav på både spelare och respektive
Stefan Nilsson menar att det är en självklarhet att försöka lösa och underlätta för spelarna att delta i landslagsverksamheten, men att det givetvis ställs krav, både för dem som är på planen och deras respektive på sidan av.
– Det ställer krav på respektive och barn att kunna hantera ett läger och inte vara distraherande från det vi vill uppnå, samtidigt som det såklart också ställer höga krav på spelare att kunna behålla fokus. Vad vi har märkt har ingen haft några som helst problem att skilja på de olika rollerna, varken spelare eller familjer. Jag har till och med snarare sett en positiv effekt. Det har nästan blivit en teambuilding som ytterliga förstärkt “familjekänslan”.
Just känslan av den stora flaggfamiljen var påtaglig i slutet av första dagen, då offense och defense fick tävla mot varandra under teambuilding-aktiviteten. För vilka var det som hjälpte till, peppade och sprang bredvid lagen när de skulle utföra övningarna? Alma och Maja såklart.